Vetenskapsekonomi utvecklas varje år. Världens ledande ekonomer försöker göra allt för att skapa de mest gynnsamma levnadsvillkoren för människor. Det finns dock några faktorer som ingen kan hantera, och dessa faktorer påverkar priserna på produkter som är viktiga för alla. Vi pratar om livsmedelsprodukter.
Hur som helst, den främsta orsaken till prisökningen på sommaren och tidig höst är dåligt väder. På grund av dåliga väderförhållanden drabbas grödor runt om i världen varje år. Till exempel har kraftiga regn i Brasilien och torka i USA i sommar redan drabbats av konsumenter runt om i världen. Sommarprishöjningar stöddes också av den sena starten av monsonsäsongen i Indien och allvarlig torka i Australien.
Sockerpriserna har redan ökat med 12% i juli på grund av den ogynnsamma jordbrukssituationen i Brasilien, som är den största leverantören av sockerrör. På grund av torkan i USA steg priserna på majs och majsmjöl med så mycket som 33%.
Man kan komma ihåg den svåra livsmedelssituationen i Ryssland 2010, då till exempel priserna på bovete på grund av sommartorkan och den låga skörden nådde helt enkelt aldrig tidigare skådade höjder. I stället för planen på 95 miljoner ton spannmål i Ryssland skördades bara 60. Det året beslutades att införa ett embargo på spannmålsexporten, vilket fortfarande inte kunde stoppa den snabba prisökningen. När det gäller detta år, redan i juli, gjordes ogynnsamma prognoser för slutresultatet av skörden. I år planerades spannmålsskörden i Ryssland på 90-95 miljoner ton, men på grund av dåliga väderförhållanden har dessa förväntningar redan drömt ner till 77 miljoner ton. Dessutom, under WTO-förhållandena, kommer ryska exportörer sannolikt att ha en önskan att skicka så mycket spannmål som möjligt för export, vilket kommer att framkalla en stark prisökning inom landet.
Följande fråga kvarstår dock: i juli är skörden ännu inte klar och dess slutliga volym är okänd. Varför börjar priserna då stiga i juli? Poängen ligger i specialisternas prognoser. Samma situation inträffar när prognosmakare i förväg varnar för risken för en naturkatastrof, och dagligvaror och nödvändiga varor blir dyrare i butikerna. För livsmedelsleverantörer är detta ett slags försiktighetsåtgärd.
