En fond för ömsesidig investering (MIF) är ett effektivt investeringsverktyg som kan användas av privata investerare för att öka sitt kapital. När du väljer detta finansiella instrument styrs varje investerare av sina egna förväntningar och mål, men det finns allmänna rekommendationer, varefter investeraren kan välja det bästa investeringsalternativet för sig själv.
Instruktioner
Steg 1
Valet av en ömsesidig investeringsfond börjar med att sätta ett investeringsmål. Bestäm investeringens belopp och varaktighet. Till exempel kan du investera en liten summa pengar och under en kort period, i det här fallet skulle det bästa valet vara en öppen fond. Om du är redo att investera en betydande summa pengar (över 100 tusen rubel) under lång tid, är det bättre att välja en stängd eller intervallfond. Kom ihåg att ju högre avkastning på investeringen, desto högre investeringsrisk. Aktiefonder och indexfonder anses vara de mest riskabla, men dessa investeringsinstrument kan ge högsta avkastning till sina aktieägare. Blandade investeringsfonder ger en genomsnittlig avkastning med en måttlig risknivå, sådana fonder diversifierar investeringsportföljen och placerar aktieägarnas medel i finansiella instrument med olika risknivåer. Obligationsfonder ger lägst avkastning på lägsta risknivå.
Steg 2
När du har definierat dina investeringsmål och strategi och har valt vilken typ av fond du måste välja ett pålitligt förvaltningsbolag. Ett förvaltningsbolag kan arbeta med flera fonder, dess uppgift är att framgångsrikt placera investerarnas medel i olika finansiella instrument. Fondens tillförlitlighet beror på företagets tillförlitlighet, så endast de organisationer som har arbetat inom detta område i minst 5 år bör lita på sina medel.
Steg 3
När du väljer en specifik fond bör du vara uppmärksam på lönsamheten. Denna indikator tillåter endast en ytlig bedömning av fondens effektivitet, men en nybörjare är som regel fokuserad på den. För att fatta rätt beslut, analysera dynamiken i aktievärdesförändringen under flera år och jämför den med dynamiken i aktieindexen.
Steg 4
För en djupgående bedömning av driften av en fond kan du dessutom använda analytiska indikatorer. Värdering av fonder baseras på tre huvudkvoter. Alpha-koefficienten visar den genomsnittliga avkastningen på fondens värdepappersportfölj, som jämförs med avkastningen på referensinvesteringsportföljen. Värdet på ett visst aktieindex kan tas som standard. Om denna koefficient har ett positivt värde översteg fondens genomsnittliga avkastning under en viss period indexets avkastning, därför var fondförvaltningen effektiv. Betakoefficienten återspeglar marknadens påverkan på fondens resultat. Ju högre denna indikator desto starkare är marknadens inflytande på fonden och desto större är risken för fondens placeringsportfölj. Sharpe Ratio låter dig bedöma effektiviteten i riskhanteringen. Ju högre detta förhållande, desto mer övergår fondens avkastning risken. Ett negativt värde på Sharpe-talet indikerar ineffektiv fondförvaltning.
Steg 5
Värdet av dessa analytiska indikatorer beräknas av experter på grundval av statistiska uppgifter, men alla privata investerare kan hitta det offentliga värdet av fonder som anger dessa koefficienter.
