Ryska federationens lagstiftning säger att företagens monetära skyldigheter ska uttryckas i rubel. Samtidigt är det tillåtet att använda begreppet "konventionella enheter" i kontrakt som representerar en länk till en utländsk valuta. Som ett resultat utförs beräkningar i rubelekvivalenten baserat på aktuella växelkurser.
Instruktioner
Steg 1
Undersök villkoren i kontraktet som använder enhetsbeteckningar. En bindning i utländsk valuta måste specificeras i avtalet utan att misslyckas. Till exempel $ 1 = 1 dollar eller 1 cu = (1 euro + 2%). Baserat på detta värde och den aktuella växelkursen omvandlas konventionella enheter till rubelekvivalenten.
Steg 2
Ta emot från motparten en faktura för levererade varor, utförda tjänster eller arbete utfört i enlighet med villkoren i avtalet. Samtidigt finns det inga tydliga regler i skattelagstiftningen om vilken valuta detta dokument ska upprättas i. Om betalning sker enligt konventionen i konventionella enheter, skulle det vara mest rimligt att ange dem. Moms beräknas i rubel från och med leveransdatumet för varorna. För detta omvandlas skattebasen, uttryckt i konventionella enheter, till utländsk valuta i enlighet med villkoren i avtalet och omvandlas till rubel till den nuvarande officiella växelkursen för Ryska federationens nationalbank.
Steg 3
Reflektera beloppet i försäljnings- och inköpsboken från och med faktureringsdagen i rubel till lämplig ränta från Ryska federationens nationalbank. Till exempel utfärdades en faktura den 10 mars för 10 dollar, dollarkursen var 30 rubel den dagen och enligt villkoren i avtalet 1 dollar. = 1 dollar I det här fallet är skatteunderlaget för kontot 300 rubel, dvs. 10 gånger 30.
Steg 4
Bestäm växelkursskillnaden som uppstod till följd av fakturans betalning inte samma dag som den utfärdades. Till exempel, om, enligt ovanstående exempel, köparen betalade fakturan den 20 mars, när den officiella dollarkursen var 29 rubel, kommer det att finnas en negativ valutakursdifferens, vilket är lika med $ 10. multiplicerat med 29 rubel minus 300 rubel. Resultatet är minus 10 rubel. Om detta antal är negativt beräknas självrisken, och om det är positivt bestäms den extra skatt som ska betalas.
